VAD?
Kärlekens kemi är inget tomt begrepp utan ren och skär vetenskap. Romantik är mindre romantiskt än man vill tro.
HUR?
Dissekerar man en förälskelse avslöjas kroppens hormoner i färd att göra revolution med den stackars drabbade människan.
VARFÖR?
Ja, det kan man fråga sig eftersom förälskelseruset skapar världsfrånvända, fånleende varelser med starka tvångstankar.
LÄS MER
700 år gamla ”Kärleksdikter” av poeten Petrarca – också kallad världens förste moderne man.
KÄNNS I HELA KROPPEN Robyn och hennes nye kille kunde inte ta ögonen från varandra när de var och storhandlade. Förälskelse känns i hela kroppen – ända ned på cellnivå. Foto: BULLS
Präriesorken, en trogen typ. Dunk, dunk, dunk – och hopp upp i halsgropen.
Förälskelse har historiskt hört hemma i vårt hjärta.
Nu vet forskarna bättre.
Tillståndet drabbar skoningslöst hela kroppen – med epicentrum i hjärnan.
Varje förälskelse är unik, men dissekerar man dem i form av kemi så är de alla identiska. Oavsett ålder, oavsett kön, och oavsett i vilken världsdel du stämt träff med föremålet för din förälskelse.
Känner du – också – igen dig?
Lunchrusning på restaurangen. Gästernas sorl fyller lokalen. Du ser honom från långt håll där han sitter och väntar vid bordet.
Ditt hjärta börjar dunka. Livet är här och nu. Dina steg är långa, bestämda – och skoningslösa. Det är oklart hur många gäster du stöter till på vägen. Du ser dem inte ens, de är som suddiga statister i kulissen till pjäsen där du och han är huvudpersoner.
Det enda tydliga, i dina ögon, är närmsta väg till honom och du skrider fram som på ett podium.
Säg att var sjunde person befinner sig i ett förälskat tillstånd. En miljard människor i sin egen, smått världsfrånvända och galna bubbla!
Studier visar nämligen att de flestas hjärnor reagerar liknande, med små variationer på magnetröntgenbilderna.
– En svårighet med dessa studier är ju att bedöma vad förälskelse är. Är skillnaden i avbildningarna beroende på olikheter vid samma grad av förälskelse eller beror skillnaderna på att försökspersonernas förälskelse är olika, att de har olika definitioner på vad att vara förälskad är? säger Anna-Lena Ström, forskare i neurokemi vid Stockholms universitet.
Klart är att hjärtat inte har patent på förälskelse. I dag vet man hur lunchdejten drabbar hela din kropp, ända ner på cellnivå.
Hjärtat – det kraftiga dunket orsakas av att det autonoma nervsystemets så kallade sympatiska gren vaknar till liv.
Hjärnan – fokuserad på den älskade men i övrigt helt grötig – får ökat blodflöde i de delar som styrs av signalsubstansen dopamin. Det och två andra substanser, serotonin och noradrenalin, måste vara i balans för att vi ska må bra. Men vid förälskelse minskar serotoninhalten medan det blir en topp av dopamin och noradrenalin, som bland annat ligger bakom rodnad, handsvett och hjärtdunk. Hjärnan gör revolution.
Hörseln – ”tunnelhörsel”. Hörseln minskar när noradrenalinhalten ökar.
Synen – ”tunnelseende”. Även det perifera seendet kan skyllas på noradrenalin.
Benen – ”spagettikänsla”. Blodgenomströmningen till musklerna förändras. Åter, noradrenalinets fel.
Aptiten och sömnen – behovet av mat och sömn minskar drastiskt när signalsubstanserna gör rockad.
Men förälskelsens kanske allvarligaste biverkning är att omdömet grumlas.
– Den minskade aktiviteten i vissa hjärndelar leder till minskat kritiskt tänkande och minskad rädsla, vilket kan leda till att vi blir lite blinda och vårt omdöme sänks, säger Anna-Lena Ström.
Enligt Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi, vid Lunds universitet, har förälskade samma serotoninnivåer som människor med tvångssyndrom.
Nyförälskade uppger att de tänker på sin älskade 85 procent av den vakna tiden, ett beteende som i längden krockar med vardagslivet.
Förälskelsen är som en drog. Dopamin, som flödar i en nykärs kropp, är kopplat till kroppens belöningssystem och det är dopamin som gör att drogmissbrukare fastnar i beroendet.
Kvinnan som flyger fram över lunchrestaurangen – och mannen som väntar på henne – vet med andra ord inte vad de gör. Om än för en kort stund.
Ulf Ellervik underströk i en artikel i tidningen Kemivärlden att de flesta djur är förälskade under en kort period,
vissa bara fem minuter.
När förälskelsen sedan, förhoppningsvis, övergår i kärlek är det ren tur om det är med samma partner. Enligt professorn hänger lust, förälskelse och kärlek bara delvis ihop.
”Det är därför fullt möjligt att känna lust för en person, vara förälskad i en annan och slutligen känna tillit och kärlek till en tredje.”
I djurvärlden är bara ett enda djur, den nordamerikanska präriesorken, monogamt och troget sin partner livet ut. Ängssorkarna, å andra sidan, lever ett frigjort kärleksliv.
När präriesorkar gosar med varandra frigörs hormonet vasopressin i hannarnas hjärnor. Genom att blockera respektive aktivera genen som styr detta hormon har forskare kunnat göra präriesorkar mer promiskuösa och ängssorkar mer monogama.
En spännande tanke i dagens kärleksbransch där nätdejting och otrohetssajter blivit lika naturligt som en puss på farstutrappan förr.
Kanske kan man i framtiden injicera lagom mängder hormon för önskad relation? Eller kanske – inte.
– Det finns fortfarande mystik runt kärleken. Vi förstår mer och mer vad som händer i kroppen och hjärnan när vi förälskar oss, men varför vi faller för en viss person är fort-farande oklart, säger forskaren Anna-Lena Ström.
Bäst att nobba kemin och låta förälskelsen förbli så, mystisk och unik.













